9 veckor av trygghet tog igår slut. Mitt sommarvik gick ut och nu har jag skrivit in mig på arbetsförmedlingen. Antar att jag måste pallra mig dit idag, känner mig väldigt opepp, vill bara börja jobba och slita för att nå de få mål jag satt här i livet. 

 

Mål:

- Köpa en häst till.

- Flytta hemifrån.

- Köpa bil. 

 

Målen är inte många men dom är ganska dyra alla tre. Men jag har inte så stora krav här i livet, jag vill bara hitta ett jobb som jag trivs på och älskar att göra. 

 

Sitter och lyssnar på Håkan, ler lite för mig själv och inser att jag inte känner någon ångest alls för att skolan är över. Tvärtom, kommer på mig själv med att le och känner mig mer förväntansfull över vad framtiden har att erbjuda. Jag har lyckats vända all oro, ovisshet och nervositet till att vilja ta tag i mitt liv, det är bara jag som kan forma min framtid och allt beror precis på hur hårt jag är villig att jobba för att få den som jag vill ha den, eller hur? 

 

Nähä, kanske är dax att snygga till sig lite och knalla ut till bilen för att åka till AF. Kunde jag inte bott granne med dom istället för att sitta och åka 1 mil, man blir lite omotiverad faktiskt haha.